I våra föreläsningar använder vi oss till stor del av det resultat Ingegärd Ericsson visade fram år 2003 i Bunkefloprojektet. Även uppföljningsstudien 2011 presenteras här. Vi tar upp vikten av en grundläggande motorik, då studien visar att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med hjälp av ökad fysisk aktivitet.
Bunkefloprojektet, som den först kallades, var tänkt att pågå i tre år men för att säkra resultatet följde Ingegerd Ericson, docent i idrottsvetenskap, tre årskullar med elever i årskurs 1-3 på Ängslättskolan och Sundsbroskolan i Bunkeflostrand i Malmö i nio år.
Eleverna från Bunkeflostrand fick förlängd skoldag med 45 minuter per dag vilket gjorde att de kunde schemalägga idrottsundervisning fem dagar i veckan utan att det påverkade andra ämnen. Tre av dagarna utfördes undervisningen av pedagoger från skolan medan de resterande två dagarna utfördes av ledare från föreningslivet i kommunen. I dagens läge kan vi tycka att det var ett otroligt bra initiativ eftersom vi bör värva fler barn till föreningslivet.
Utöver den dagliga aktiviteten observerades barnens motorik och barn med motoriska svårigheter fick dessutom extra motorisk träning två lektioner i veckan. Träningen sågs som ett specialpedagogiskt hjälpmedel.
Resultat
Resultaten utfördes genom att jämföra diagnostiska prov i årskurs 2 och senare även slutbetygen i åk 9 med en och senare även flera kontrollgrupper. Redan efter 3 år visade resultatet en klar bild! Eleverna hade fått bättre motorik, koncentration och ökat sina skolprestationer. För att säkerhetsställa resultatet jämfördes även eleverna efter 9 år. Studien visade på samma resultat men den visade även att nästan alla elever i Bunkefloprojektet hade fått bättre motorik.
Studien visar även att det finns ett samband mellan god motorik och bra självförtroende och självkänsla. En slutsats kan vara att det är lättare att vara delaktig i lekar, föreningsliv, idrott och andra aktiviteter när man har god kroppskontroll.
Bunkeflomodellen visar följande resultat på motorisk träning:
- Vid studiens start hade strax över 40 procent av eleverna med motoriska svårigheter koncentrationssvårigheter.
- Fler pojkar än flickor hade motoriska svårigheter.
- Skolår 9 hade 93 procent av eleverna i Bunkeflomodellen god motorik jämfört med 53 procent i kontrollgruppen.
Bunkeflomodellen visar följande resultat på inlärning och betyg:
- Vid studiens slut klarade 96 procent av eleverna grundskolans mål och blev behöriga till gymnasieskolan. I kontrollgruppen fick 89 procent behörighet till gymnasiet. Och om man jämför med dagens siffror (2018) visar skolverket att 84,4 procent av landet nionde klassare blir behöriga till gymnasiet.
- Det största resultatet visades bland pojkarna som dessutom fick högre betyg i svenska, engelska, matematik och i idrott och hälsa än pojkarna i kontrollgruppen. Närmare 7 procent högre än kontrollgruppen.
- När det gäller flickorna gick det inte att se någon skillnad på betygen.
Konditionen verkar vara avgörande
Den senaste delstudien av modellen presenterades 2017 och förklaringen som forskarna lutar åt är att det är konditionen som är viktig och inte graden av fysisk aktivitet. Konditionen verkar också vara avgörande för fler av hjärnans funktioner, som att kunna reglera känslor och att koncentrera sig. God kondition gör det dessutom lättare att somna menar forskaren Jesper Fritz. Läs studien här.
Slutsats
Slutsatsen blir att daglig fysisk aktivitet samt anpassad motorisk träning är ett sätt att förbättra, motorik, skolprestationer och öka skolans måluppfyllelse. Fysisk aktivitet är därmed ett säkert elevlyft. Läs studien här.
I studien ingick avgångsbetygen från årskurs nio från drygt 630 elever under en tioårsperiod 2003-2012.
Lär dig mer genom en dokumentärfilm om Bunkefloprojektet, inspelad 2015. Se mer här.
